var jag så galet smart. Ja, på riktigt! Jag var ju typ bäst. Utan tvekan var jag det. Smart. Klok. Intelligent. Vuxen. Framförallt vuxen tror jag. Jag visste allt som fanns att veta. Eller...kanske inte just allt. Geografi och historia hatade jag men allt annat. Jag hade lätt kunnat rå om mig själv.

Hörde två 14-åriga tjejer prata vid tåget för någon dag sedan. Det var tragiskt.

Flicka 1- Asså...vi måste verkliiigen se till att inte bli för fulla idag. Vi får absolut inte dricka för mycket...
Flicka 2- Neeeej, guuud, preciiiis!

Ville gå fram och ruska om dom. Shit pommesfrittes, saknar dagens 14-åringar hjärna eller? Småbarn. Glin som inte fattar någonting. Phu...tur jag inte var sån.